Isaa, namnet är taget från ett community nick som jag använt sedan länge. Det kommer från nickets grundbetydelse Inte som alla andra. Det är det nick som jag använde under den tiden jag började läsa om transsexualism, queer och andra onormativa sexualiteter. Att jag vart annorlunda har hängt med redan sedan jag var liten, jag gissar på 4 till 5 års ålder. Jag har tydliga minnesbilder där jag i tanken redan som liten ifrågasätter normen. Sedan barns ben har jag levt med tanken om att något är fel, men jag har inte kunnat sätta fingret på det för ens i vuxen ålder. Hade mina föräldrar haft kunskapen jag har idag skulle mitt liv sett helt annorlunda ut.

När puberteten närmade sig och sexualiteten växte var mina tankar väldigt splittrade, varför växte jag upp som jag gjorde, jag blev uppfostrad som en straight cis person, något annat fanns inte i min närhet. Det fanns inga homo, det fanns inga bi, det fanns inga transpersoner i den lilla by där jag växte upp. Det fanns liksom inte i den världsbilden. Den första homosexuella i min närhet dök nog inte upp för ens strax innan tonåren. Någonting stämde inte. Jag kände mig annorlunda, jag kunde inte identifiera mig med det mina bröder och vänner pratade om.

Som ung pojke tittades det i porrblaskor, vi rotade igenom den pappersinsamling som skedde i byn. Vi grävde i containrarna och hittade gamla exemplar av tidningar. Vi bläddrade, pekade och kommenterade, men jag kollade inte på bilderna på samma vis som de andra grabbarna. Mina tankar gick mer åt hållet att jag tänkte mig in i den personens situation. Jag fantiserade in mig i tidningen, i den situationen som personen i utviket exponerade. Så mina tankar placerade mig själv iförd snygga underkläder avsedda av tillverkaren för kvinnor. Jag tänkte mig själv in i situationen att vara den som männen runt penetrerar. Det här var tankar som gick rakt emot mina kompisars synsätt. Så jag kände mig annorlunda.

Jag har alltid velat bära underkläder som tillverkarna anser vara till för kvinnor. Kalsonger har alltid, så länge jag kan minnas medfört vad jag idag vet är dysforiska tankar. När jag var liten hände det att jag grävde i min mammas underkläder, jag testade hennes badkläder, stayups, bhar och trosor även om det vara lite stora kände jag mig vacker. Det var liksom rätt. Jag har stulit underkläder på klädstreck, jag har snattat en bh i en butik. Jag vågade inte köpa underkläderna själv, vilket jag är väldigt ångerfull för. De första bekväma kalsongerna jag köpte var ett par stringkalsonger. Dom var svindyra, då kostade dom över 400 kr, det var 25 år sedan. Jag har dom fortfarande kvar i min byrålåda, och de håller fortfarande samma kvalitet.

Mitt tankesätt om hur jag tittat på tjejer och kvinnor, att jag alltid haft tanken om att vara den kvinnan och min fascination och känslan av att bära kvinnliga underkläder är det som fick mig att i vuxen ålder börja undersöka transparaplyet. Det var när jag kom ut på internet, jag kunde sniffa forum, communitys och lära mig massor. Så första kontakterna jag hade med trans var nog i början på 90 talet då jag hade Internet access på skolan jag gick på. Även om skolan inte visste att jag hade accessen, men det är en annan berättelse.

Jag gissar att jag vetat om min personlighet i ungefär 10 år. Det var när jag hittade information om att det faktiskt fanns personer som placerar sig mellan könen eller bortom könen som kallar sig för icke-binära. Polletten trillade ner och jag kunde börja resan om att hitta mig själv. Det här är grundplåten till den Isaa Sand är.

Namn: Isaa Sand, Isaa sedan 21 oktober 2017.
Bor: Ekerö
Jobb: Frilansande IT
Djur: En katt
Född: 1976
Födelsedag: 20 april
Status: Singel, skild
Familj: Dotter född 1997.